"De kommer": hur humanoida robotar stormar fabriker, lagerlokaler och våra hjärtan
För bara några år sedan väckte humanoida robotar två känslor hos oss: beundran för Boston Dynamics videor med salter och nostalgi för Terminator. Men 2025 monterar de redan bilar i BMW:s fabriker, bär lådor till Amazon och lär sig att koka kaffe i sjukhuskafeterior. Det här är inte science fiction - det här är framtidens ekonomi, som kommer snabbare än vi kan uppdatera firmware på våra egna smartphones.
Låt oss ta reda på vem som ligger bakom denna våg av "järnutveckling", varför humanoidmarknaden riskerar att bli en biljondollarmarknad 2050, och om vi ska vara rädda för att konkurrera om jobb med maskiner som aldrig tar ut sjukfrånvaro.
Varför nu: humanoidernas era har börjat
År 2025 har humanoidrobotindustrin äntligen slutat vara en klubb för entusiastiska ingenjörer och förvandlats till en seriös verksamhet. Här är skälen till denna tillväxt:
- Nästa generations artificiella intelligens: stora språkmodeller (LLM) som OpenAI GPT lär nu robotar inte bara att tala utan också att agera i den fysiska världen.
- Miljardinvesteringar: marknaden får årligen mer än 1 miljard dollar i riskkapital och strategiska investeringar från Google, Microsoft och NVIDIA.
- Brist på arbetskraft: I USA och EU upplever lager och fabriker en akut brist på arbetskraft, särskilt i "hårda" och monotona positioner.
- För närvarande står humanoida robotar för mindre än 1% av marknaden för industrirobotar, men MarketsandMarkets förutspår att denna kommer att växa från 2,92 miljarder dollar 2025 till 15,26 miljarder dollar 2030. Och Morgan Stanley talar om en potentiell marknad på 5 biljoner dollar fram till 2050. Denna prognos utgår från att nästan 1 miljard humanoida robotar kommer att tas i drift vid mitten av århundradet, varav de allra flesta (90%) kommer att användas för industriella och kommersiella ändamål.
Nästan 1 miljard humanoida robotar kommer att tas i drift vid mitten av århundradet
Huvudaktörerna: vem bygger den humanoida armén
Så vilka är dessa aktörer? Vad kan de göra? Och varför öser investerare, från OpenAI till Jeff Bezos, in pengar i dem som om det vore Black Friday?
Figure AI (Figure 02)
Kalifornienbaserade Figure AI utvecklar Figure 02, en humanoidrobot med fokus på industri- och logistiktillämpningar. Roboten är 1,7 m lång, väger 60 kg och kan lyfta laster på upp till 25 kg. Figure 02 har en kraftfull integration med OpenAI:s omfattande språkmodeller, vilket gör det möjligt för den att utföra uppgifter baserade på komplexa talkommandon och förstå sammanhanget i situationer. Figure AI samarbetar med BMW, där Figure 02 testas vid fabriken i Spartanburg, South Carolina, och utför uppgifter som att bära och sortera komponenter. Bolaget har starka investerare: NVIDIA, Microsoft, OpenAI och Jeff Bezos. Det totala finansieringsbeloppet har redan nått 675 miljoner dollar. Figure AI:s strategiska fördel ligger i kombinationen av hårdvara med avancerade kognitiva funktioner. Utmaningen för Figure AI är att omvandla framgångsrika testprogram till fullfjädrade kommersiella lösningar och ytterligare sänka kostnaderna för robotar.
Roboten testas redan vid BMW:s fabrik i Spartanburg, South Carolina. Här flyttar Figure 02 metallplåtar och andra komponenter, vilket visar att den kan arbeta i en miljö där traditionell automation inte är möjlig. Företagets viktigaste satsning ligger inte på hårdvara utan på djup AI-integration, vilket gör att roboten kan lära sig nya uppgifter och anpassa sig till oförutsedda situationer
Apptronik (Apollo)
Apptronik, ett amerikanskt startupföretag baserat i Texas, har skapat Apollo, en humanoid robot speciellt utformad för industriellt bruk. Roboten är 1,73 m lång och har en lyftkapacitet på upp till 55 kg. Apollos främsta kännetecken är dess modulära design, som gör att den enkelt kan anpassas till olika uppgifter, inklusive bilproduktion och logistik. Bland Apptroniks viktigaste partners finns Mercedes-Benz och GXO Logistics, som testar Apollo i sina produktions- och lagerlokaler. Roboten använder artificiell intelligens som skapats i samarbete med Google DeepMind, vilket gör att den kan utföra komplexa uppgifter med hög noggrannhet. Apptronik etablerade också ett separat dotterbolag, Elevate Robotics, för att utveckla industrirobotik. År 2025 fick företaget betydande finansiering (403 miljoner dollar), bland annat från Google och Mercedes-Benz. Apptroniks största utmaning är att skala upp produktionen och bevisa Apollos kostnadseffektivitet i en industriell miljö.
Agility Robotics (Digit)
Det amerikanska företaget Agility Robotics blev känt för humanoiden Digit, som utvecklats på grundval av forskning inom området dynamisk rörelse vid Oregon State University. Digit är en tvåbent robot med en höjd på ca 1,2 m och en vikt på ca 30 kg. Den har omvänt böjda ben som möjliggör stabil och effektiv gång. Digit är utformad för att lösa specifika uppgifter inom logistik och lagerautomation, t.ex. att bära lådor, containrar och andra varor. Bland de nyckelkunder som redan genomför pilottester av Digit finns Amazon och GXO Logistics. Agility Robotics har öppnat en särskild RoboFab-fabrik i Oregon för att producera flera hundra robotar per år. Den största utmaningen för företaget är att utöka de kommersiella tillämpningarna, säkerställa hög tillförlitlighet hos robotarna för arbete i komplexa och varierande miljöer samt att sänka kostnaderna. Digit säljs för mer än 250.000 dollar, men finns också som en robot-as-a-service (RaaS)-modell till ett uppskattat pris på 10 dollar per timme.
Tesla (Optimus)
Tesla, som leds av Elon Musk, har som mål att revolutionera robottekniken på samma sätt som elbilarna. Projektet Optimus är en universell humanoid robot som är ca 1,73 m lång och väger 57 kg. Projektet kännetecknas bland annat av ett extremt lågt pris (under 20.000 dollar) och integration med artificiell intelligens som utvecklats för Teslas autopilot. Optimus använder endast kameror för miljöuppfattning (ingen LiDAR). År 2025 är det planerat att producera 5.000 enheter och 2026 att öka produktionen till 50.000 enheter per år. Trots de ambitiösa planerna befinner sig roboten fortfarande i forskningsstadiet och har inga kommersiella tillämpningar. Den största utmaningen är fortfarande den reella ekonomiska genomförbarheten av en sådan universell lösning, liksom att ta itu med etiska och sociala frågor kring dess integration i samhället.
Boston Dynamics (Atlas)
Boston Dynamics är fortfarande en symbol för banbrytande framsteg inom robotmobilitet. Atlas, deras mest kända robot, har visat prov på fantastisk smidighet i över ett decennium, från parkour till komplexa gymnastiska rörelser. År 2024 bytte företaget från hydraulik till eldrift, ett steg mot att kommersialisera Atlas. Denna övergång gjorde roboten tystare, mer kraftfull och mer energieffektiv. Boston Dynamics fokuserar nu på praktiska tillämpningar inom industri och logistik där Atlas kan arbeta tillsammans med människor. Atlas är dock fortfarande i första hand en forskningsplattform som sätter standarder inom området humanoida robotar. Den största utmaningen för Boston Dynamics är att sänka kostnaderna och anpassa Atlas komplexa teknik till verkliga industriella tillämpningar.
Sanctuary AI (Phoenix)
Det kanadensiska företaget Sanctuary AI har skapat Phoenix, en humanoid som syftar till att uppnå mänskliga nivåer av intelligens och motorik. Phoenix är 1,65 m lång, väger ca 55 kg och har extremt utvecklade femfingrade händer som gör det möjligt att utföra komplexa manipulationer: vika kläder, sortera varor etc. Sanctuary AI bygger på att kraftfull artificiell intelligens integreras med sensorer med hög precision, vilket gör att Phoenix kan arbeta effektivt inom tjänstesektorn och lättare tillverkning. Under 2025 kommer pilotprogrammen att fortsätta, men roboten är ännu inte i kommersiell massanvändning. Den största utmaningen för Sanctuary AI är att demonstrera robotens tydliga kommersiella effektivitet och anpassa den till ett brett spektrum av uppgifter utanför laboratoriet.
Unitree Robotics (G1)
Kinesiska Unitree Robotics, känt för sina fyrfota robotar, har skapat en humanoid modell G1 med en låg kostnad på 16.000 USD. Huvudidén med G1 är att göra humanoida robotar tillgängliga för ett brett spektrum av forskare, utbildningsinstitutioner och utvecklare. Roboten är främst inriktad på forskning och utveckling. Den har inga extremt sofistikerade manipulativa förmågor, men kan gå stabilt och röra sig fritt. Unitrees strategiska mål är att skapa ett stort community kring G1 som självständigt utvecklar dess mjukvara. Detta kan avsevärt påskynda anpassningen av humanoider till verkliga uppgifter. Utmaningen för Unitree Robotics är att hitta en balans mellan lågt pris och tillräcklig funktionalitet för att roboten ska bli användbar även utanför laboratorierna.
Fourier Intelligence (GR-1/GR-2)
Fourier Intelligence är specialiserade på medicinska humanoider(GR-1 och GR-2) med inriktning på rehabilitering och sjukvård. Det kinesiska företaget använder aktivt sin tidigare erfarenhet av utveckling av medicinska exoskelett för att skapa robotassistenter. Under 2025 drog Fourier till sig mer än 109 miljoner dollar i investeringar för att stimulera utvecklingen. Robotarna GR-1 och GR-2 kan ge fysiskt stöd till patienter under rehabilitering och utföra hälsoövervakning, vilket tillgodoser Kinas växande behov av medicinsk personal och äldreomsorg. Företaget befinner sig dock fortfarande i ett stadium av kommersiella och forskningsmässiga implementeringar, och den största utmaningen är fortfarande att säkerställa att robotarna är tillräckligt exakta, tillförlitliga och säkra för att arbeta tillsammans med människor på vårdinrättningar.
Wandercraft (Calvin)
Det franska företaget Wandercraft, som har blivit populärt inom området medicinska exoskelett, utvecklar för närvarande aktivt den industriella humanoiden Calvin. Det är en robot som utvecklas i samarbete med Renault Group och som är särskilt avsedd för användning i bilfabriker. Calvin har en fördel tack vare företagets erfarenhet av att skapa mekaniska system med hög precision. Roboten befinner sig fortfarande i utvecklingsstadiet, men utsikterna för en kommersiell tillämpning ser lovande ut tack vare det betydande stödet från Renault. Utmaningen för Wandercraft är att omvandla specialiserad medicinsk teknik till mer mångsidiga industriella lösningar som effektivt kan integreras i massproduktion.
NEURA Robotics (4NE-1)
Det tyska företaget NEURA Robotics är en framstående europeisk aktör inom humanoida robotar, som aktivt utvecklar projektet 4NE-1 , en "kognitiv robot" för industri- och servicetillämpningar. Huvudmålet är att skapa autonoma maskiner som kan arbeta direkt tillsammans med människor genom en djup integration av avancerad AI och modern sensorteknik. En speciell egenskap hos 4NE-1 är dess eget Neuraverse-ekosystem, som förser robotar med miljöigenkänning, beslutsfattande och komplexa manipulationsuppgifter. Under 2025 attraherade NEURA Robotics 120 miljoner euro i investeringar, inklusive Volvo Cars Tech Fund och Lingotto Investment Management som strategiska partners. De största utmaningarna för NEURA Robotics är fortfarande att skala upp produktionen, garantera säkerheten för människor i gemensamma arbetsområden och vidareutveckla mjukvaruplattformen Neuraverse för att säkerställa maximal anpassningsbarhet och effektivitet för 4NE-1-roboten i ett brett spektrum av verkliga kommersiella applikationer.
1X Technologies (NEO)
1X Technologies är ett norsk-amerikanskt företag som aktivt utvecklar den universella humanoidroboten NEO . Huvudidén med roboten är att den ska kunna utföra ett brett spektrum av uppgifter självständigt, både inom industrin och i hemmiljö. NEO bygger på bolagets egenutvecklade artificiella intelligens Redwood integrerad med NVIDIAs avancerade GR00T-modell. Detta gör att roboten effektivt kan känna igen och utföra hushållsuppgifter som städning, sortering och andra hushållssysslor, och den kan också anpassa sig till industriella miljöer. Bland bolagets nyckelinvesterare och partners finns OpenAI och NVIDIA, vilket bekräftar 1X Technologies seriösa ambitioner att utveckla NEO:s kognitiva funktioner. År 2025 är roboten fortfarande på prototypstadiet, men den visar redan lovande resultat. Företagets största utmaning är att hitta en balans mellan funktionalitet, överkomligt pris och att säkerställa tillförlitlighet och säkerhet i arbetet tillsammans med människor.
Varför investerare är entusiastiska (och lite rädda)
Investerare är euforiska (men också lite nervösa) eftersom humanoida robotar börjar se ut som en alltmer realistisk affärsidé. Den nuvarande kostnaden för en sådan robot varierar från $ 30,000 150,000 till $ XNUMX XNUMX. Tesla lovar att skapa sin Optimus för ett fantastiskt lågt pris på 20.000 dollar, men även erfarna ingenjörer från Boston Dynamics möter sådana uttalanden med ett skeptiskt leende. Men trots tvivel om kostnaden är de faktiska lönsamhetssiffrorna imponerande: Toyota rapporterar redan besparingar på 4,7 miljoner dollar per år och produktionslinje, och Samsung har visat en 52-procentig ökning av produktionscykelhastigheten och en 36-procentig minskning av antalet kassationer. I genomsnitt har återbetalningstiden för en humanoidrobot minskat till 18-24 månader, medan den 2019 var 36-48 månader. Det är ingen överraskning att marknaden för humanoida robotar verkligen får fäste bland investerare.
Var arbetar humanoida robotar redan?
Humanoida robotar rör sig med tillförsikt bortom laboratorierna och blir gradvis en del av den verkliga ekonomin. Inom tillverkningssektorn använder fordonsjättar som BMW, Mercedes-Benz och Toyota redan aktivt humanoidrobotar i sina fabriker, där robotarna tar sig an de svåraste och mest monotona uppgifterna på transportbanden. Logistiken håller också jämna steg med tempot: Agility Robotics tvåbenta Digit genomgår pilottester på Amazon och GXO Logistics lager, där den sorterar paket och transporterar containrar. Den medicinska sektorn har inte heller lämnats utanför - Kina lanserar ett storskaligt program för att placera ut 200 humanoida robotar på vårdhem. Deras uppgift är inte bara att hjälpa till med hushållssysslor och hälsoövervakning, utan också att kommunicera socialt. Slutligen används den fyrbenta roboten Spot från Boston Dynamics redan aktivt i särskilt farliga områden, t.ex. katastrofplatser eller kärnkraftsanläggningar som skapats av människan. Även om Spot ännu inte är en humanoid, är den en direkt föregångare till humanoida robotar, som kommer att vara nästa logiska steg under sådana förhållanden.
- Fabriker - BMW, Mercedes-Benz och Toyota använder humanoider på transportband för tunga och monotona uppgifter.
- Lager - Digit Agility Robotics testas hos Amazon och GXO Logistics - den flyttar containrar och sorterar paket.
- Sjukvård - Kina lanserar 200 humanoida robotar på vårdhem för att hjälpa till med hushållssysslor, kommunikation och hälsoövervakning.
- Farliga områden - Boston Dynamics Spot (ännu inte en humanoid, men en nära släkting) kontrollerar redan ruiner och kärnkraftsanläggningar. Humanoider är nästa steg.
Problem: batterier, etik och "pinsamma danser"
Trots all eufori kring humanoida robotar står branschen inför ett antal allvarliga problem. Det första av dessa är batterierna: även de mest avancerade modellerna idag klarar inte mer än 1-4 timmar på en enda laddning, vilket avsevärt begränsar deras autonomi och kräver ständig laddning eller batteribyte. Den andra och inte mindre viktiga utmaningen är den sociala integrationen. Människor kanske ännu inte är redo att se en humanoid som en fullvärdig kollega, snarare än en konkurrent som tar deras jobb. Och det tredje och mest känsliga området är etiskt ansvar: frågan uppstår vem som ska hållas ansvarig om roboten gör ett misstag, till exempel har sönder en kaffemaskin på kontoret eller gör ett allvarligt fel på ett sjukhus.
Vad händer härnäst?
Trots hindren är analytiker optimistiska om att humanoidrobotiken kommer att utvecklas i etapper. Den första fasen (2025-2030) kommer att omfatta strukturerade miljöer som fabriker och lager, där robotarna kommer att arbeta enligt tydliga regler och med tydliga uppgifter. I den andra fasen (2030-2035) kommer robotarna gradvis att flytta till halvstrukturerade miljöer som hotell, köpcentrum och sjukhus, där det krävs ett mer flexibelt beteende. Det är först efter 2035 som vi kan förvänta oss att se en massiv integrering av robotar i hemmen, där de slutligen kommer att bli vardagliga mänskliga assistenter.
För den som vill veta mer
- Vad hindrar självkörande bilar
- Hur Casio ändrade kurs från "överlevnadsklockor" till neonstil för TikTok-generationen
- Redaktörens kolumn: vi behöver redan ett Turing-test för människor
- Från misslyckad riskokare till PlayStation-triumf: berättelsen om Akio Morita
- Hur konspirationsteorier ledde till hackning av NASA:s servrar och förstörde en systemadministratörs liv: berättelsen om Gary McKinnon